Ähtäri igår, nu och framtiden

Historia

Ähtäri (Etseri) har fått sitt namn av den 32 km långa sjön Ähtäri ”Ätsävesi”, som den heter i vild-marksförteckning från år 1590. Under det första årtusendet e.Kr. började befolkningen i Kumo älv-dal göra jaktexpeditioner utmed Näsijärvi till trakterna kring Ähtäri. Så småningom blev Ähtäri-trakten stadigvarande vildmarker för jordägarna i socknarna Pirkkala (Birkala) Lempäälä (Lembo-is), Vesilahti (Vesilax) och Kangasala. Efter det började den egentliga koloniseringen av Ähtäri. Folk från Savolax, Tavastland och Österbotten slog sig ned i trakten. I övre Satakuntas jordebok från år 1567 uppräknas för första gången alla nuvarande byar i Ähtäri.

Ähtäri växte med tiden. År 1657 fick Ähtäri sin första kyrka. 23.11.1833 beviljades Ähtäri kejserli-ga privilegier för att anlägga en vattensåg och en kvarn i Inha fors. Några år senare byggde man ett järnbruk invid forsen. Då baserade sig verksamheten vid bruket på användningen av sjömalm. Men vi skall inte glömma jordbruket eller skogsbruket. Dessa två har format grunden till Ähtäris närings-liv.

Järnvägen Tammerfors - Vasa, som blev färdigt år 1882, har haft en stor betydelse för näringslivet. I trakten kring Myllymäki station växte det upp en tätort, som under första delen av det senaste år-hundradet var ett viktig centrum för partihandeln.

Utvecklingen av servicenäringarna inleddes på 1960-talet. Då inrättade man både ett regionalsjuk-hus och en yrkeskola. Den ökade turismen har under de senaste årtiondena varit utmärkande för Ähtäri. Utställningarna i Pirkanpohja, djurparken, Santeris äventyrsland, hembygdsmuseet, golf och olika slags evenemang är attraktioner som man i Ähtäri kan vara stolta över. För naturvänner finns det många vackra sjöar samt trivsamma vandringsstigar i Ähtäri.